söndag 25 mars 2012

Arvodesaffären - den största tidningsankan i Sörmland

Efter åtta månader och fyrahundra sidor kan åklagare Jonas Strömberg avfärda påståenden om att Jörgen Danielsson fått för högt arvode av Landstinget Sörmland:
”Jag påstår inte att Danielsson fått för högt arvode” säger han i Eskilstuna-Kuriren. ”Det har inget med åtalet att göra” svarar Strömberg när Östnytt frågar om Danielssons arvode.
Därmed kan vi sammanfatta mediedrevet som ledde till Danielssons avgång i förra valrörelsen som den största tidningsankan i Sörmlands moderna historia.

Vi tittar i backspegeln till augusti 2010. Det är fyra veckor kvar till valet. Då slår koncernen Eskilstuna-Kuriren till med sitt ”avslöjande” om arvoden i landstinget.
Redan från första dagen tar redaktionerna på sig en juridisk roll som både polis, åklagare och domstol.
”De gav sig själva olagliga arvoden” skriker rubrikerna på förstasidan i Eskilstuna-Kuriren, Sörmlands Nyheter och Katrineholms-Kuriren.
Texten på första sidan innehåller fem meningar. I varje mening står ordet olaglig.
Efter fem dagar med samma budskap i hela länet blir Danielsson en belastning för sitt parti i valrörelsen. Han avgår i lojalitet med partiet och förlorar inte bara sin försörjning utan också sitt namn och goda rykte i en exempellös förtalskampanj.

Men tidningarna hade fel. Det var inte olagligt.

Om journalisterna skrivit en korrekt rubrik kunde den ha sett ut så här:

Oppositionsråd avstår en del av sitt arvode för att oppositionsledaren ska få ett något högre arvode. Landstingsstyrelsens ordförande Gustaf Wachtmeister är ytterst ansvarig.

Då hade Jörgen Danielsson troligen fortsatt att leda landstinget Sörmland idag.

Så var det med den granskande journalistiken. Men vem bryr sig? Det har gått lång tid och ingen minns längre något annat än att Jörgen Danielsson är en skurk som lurat till sig pengar.

Mediedrevet har orsakat en oerhörd skada, inte bara för Danielsson som person utan för Landstinget Sörmland och demokratin. God journalistik är en förutsättning för demokratin. Dålig journalistik skapar demokratiförakt.

Det är knappast troligt att koncernen Eskilstuna-Kuriren tar sitt ansvar och ger Danielsson upprättelse. Snarare gör de som tidigare, slår tillbaka med all kraft mot dem som försöker ge en motbild och ser lynchstämningen på kommentarsfält och insändarsidor som ett tecken på god journalistik.

Åtalet
Sen har tidningarna osedvanlig tur. Åklagaren har nämligen åtalat Jörgen Danielsson för något helt annat än det tidningarna fällde honom för. Därmed är det enklare att blanda bort korten.

Åklagaren verkar ha resonerat så här:
1. Majoriteten under Danielssons ledning avstår frivilligt från två landstingsrådsarvoden genom ett beslut i landstingsfullmäktige
2. Omedelbart därefter börjar de i det tysta tillskansa sig pengar som motsvarar två landstingsrådsarvoden. Arvodena delas mellan 6-8 miljöpartister, folkpartister och socialdemokrater som har viktiga uppdrag i landstinget.
3. När det kommer kritik tillsätter majoriteten en oberoende utredning som ska se om något har gjorts fel
4. Med den utredning som Danielsson själv medverkat till som grund åtalas han ensam för att medvetet ha lurat pengar av landstinget.

Om det inte fått så djupt tragiska effekter skulle jag skriva att det ska bli ett nöje att se åklagaren reda ut varför majoriteten i landstinget gjort på detta sätt.

Om vi tar det från början - När Jörgen Danielssons majoritet tog över hade Gustaf Wachtmeisters majoritet sex landstingsråd. Partierna var överens om att majoriteten även i fortsättningen skulle ha sex landstingsråd. Oppositionen fick fyra.

Men Danielssons majoritet tillsatte bara fyra heltidsråd. När beslut togs i fullmäktige namngavs fyra landstingsråd för oppositionen och fyra för majoriteten.

Åklagaren anser att därmed hade fullmäktige beslutat sänka antalet landstingsråd från sex till fyra. Det är han nog ensam om. Ingen politiker eller tjänsteman uppfattade att majoriteten frivilligt hade avstått från två landstingsråd. Man gjorde som tidigare, utgick från den politiska uppgörelsen.

Vad som hände sedan var att majoriteten delade upp de återstående två tjänsterna på 6-8 ”deltidsråd” från majoritetspartierna. Vad de inte gjorde var att anmäla vilka personerna var och hur stor del av arvodet var och en fick.

Det var inte rätt sätt att hantera arvoden. Det blev oreda och mycket diskussioner, oppositionen reagerade starkt, tidningarna skrev och till slut beslutade fullmäktige med Jörgen Danielsson i spetsen att kalla in en oberoende revisionsfirma för att se om några fel begåtts.

Revisionsrapporten kom ett par veckor efter att medierna avsatt Danielsson. Där går revisorn noggrant igenom vem som fått vad. Han konstaterar att det saknas korrekta beslut, men eftersom summan av ”deltidsarvoden” är något lägre än två heltidsarvoden så bedömde revisorn att landstinget inte lidit någon ekonomisk skada och att de formella felen kan rättas, vilket också har gjorts.

”Jag bedömer annorlunda” säger åklagaren. Jovisst, det som skiljer är att åklagaren bedömer felet som åtalbart. Då bör rättegången svara på varför Danielsson och majoriteten i så fall lurades.

Danielsson vann inget ekonomiskt själv, han hade en överenskommelse med oppositionen om sex landstingsråd och majoritet i fullmäktige och han tog själv initiativ till att reda ut det som gått fel.
Var fanns uppsåtet att begå brott? Varför ska bara en person stå till svars? Vem tjänade vad på brottet?

Det blir en intressant rättegång. Tyvärr kostar det en människas heder att reda ut dessa frågor och det kan dröja år innan processen är klar. Det priset är för högt.

Cassandra

Inga kommentarer: